Join the club

Nu blir det åka av! Tio matcher på fem veckor, det är vad vi har framför oss. Pelle och Dan utgör en något decimerad panel, men en panel med Pelle och Dan är också en väldigt stark panel! COYB! 

 

Skottland till VM och Irland till vidare kval efter stor dramatik. Tror du att det kan ha en positiv effekt på vårt älskade Ipswich med tanke på representationen i båda landslagen?

Pelle:
Kanske och marginellt genom att de VM-aktuella spelarna kommer vara lite extra taggade att göra bra ifrån sig under våren här. Vi får åtminstone hoppas på det.

Dan:
Nu är ju inte Irland i VM än, men det måste kännas så för dem. För vilken bragd det var att först slå Portugal, och sen vända på övertid mot Ungern. Men jag tror absolut att det kommer att påverka spelarna, och med dem laget, på ett positivt sätt. De måste vara oerhört peppade och bara vilja spela och spela. Och det kan säkert motivera dem att träna ännu hårdare och göra allt för att prestera ännu bättre, så att de kan säkra sina platser i trupperna som får åka till VM, och för att hjälpa Irland att komma dit. Men det kan också göra dem lite försiktiga, för att försöka undvika skador. Fast låt oss hoppas på det första.

 

Äntligen kör ligan igång och igen och snacka om viktig period med 10 (!) matcher räknat från idag fram till 29:e december! Bland dessa 10 hittar vi båda mötena med Coventry, Leicester och den uppskjutna matchen mot Blackburn. Vad tar du med dig för förhoppningar inför den dryga månadens matcher framför oss?

Dan:
Jag har stora förhoppningar på avslutningen av året. Det är liksom nu eller aldrig, och jag tror inte att vi kommer att vika ner oss. Men matcherna mot Coventry och Leicester kommer att, på sätt och vis, att definiera hur högt vi kommer att konkurrera. Jag vill tro, och hoppas, att vi vid nästa års inträde kommer att ha cementerat en topp sex-placering, kanske rent av med en smak av topp två. Vi satsar väl på lika många poäng på de här 10 matcherna, som i säsongens första 14.

Pelle:
Det känns som om Championship 2025/26 håller på att utvecklas till en väldigt speciell säsong, där några av de tippade bottenlagen ligger i topp och där några av de tippade topplagen ligger i botten. Och just nu känns det som om vad som helst kan hända och att alla kan slå alla. Men vill vi vara med och fajtas om någon av de två direktplatserna, så är det nu under den kommande spelperioden som vi måste visa att vi också är mogna för det. Att vi kan vara spelmässigt stabila och att vi fortsätter att avancera uppåt i tabellen.

Det är ofta först i december som säsongen börjar definieras och då det blir tydligt i vilka lag som är att räkna med på allvar och vilka lag som haft lite flax och kanske inte den egentliga kapaciteten. Jag tycker att vi det senaste, sett lite bättre ut i match efter match och jag hoppas att den utvecklingen håller i sig.

 

Kanske har du redan varit inne på det i den förra frågan, men här kommer det ändå. Hur kommer spelarrotationen att se ut tror du, med tanke på det oerhört täta matchandet under ganska lång tid?

Pelle:
Jag tror inte att det kommer vara någon större skillnad från hur det har varit hittills. Alltså fortsatt rotation på något mellan tre till fem spelare från match till match. Det är ju så KMac vill ha det. Till viss del kan utgångspunkten för rotationen vara taktiska avvägningar, men primärt handlar det om att hålla alla spelare matchfokuserade och i form samt att bygga en god truppanda. En förutsättning för en harmonisk spelatrupp att alla spelare upplever att de ges möjligheter att spela och vara delaktiga. De psykologiska aspekterna väger tungt här.

Dan:
Det kommer nog att bli en del rotation, dels för att hålla i gång alla, dels för att undvika att småskavanker växer sig till större skador. Tidigare har rotationerna känts lite på gränsen till omotiverade, men nu skulle de stora rotationerna kännas verkligt motiverade, för det är en tuff period som väntar. Och kanske är det därför McKenna har kört så hårda rotationer, för att vänja alla, både spelare och fans, vid att det är melodin som gäller för att lyckas.

 

Ännu en helg utan riktig fotboll men panelen kämpar på. COYB!

 

Ännu en storseger på bortaplan. Vad tar du med dig för positivt från matchen, och vad hittar du för negativt, som kanske till och med gör dig lite orolig inför framtiden?

Pelle:
Rent spelmässigt så har en del saker börjat att klicka nu. Partnerskapen på plan börjar sätta sig. Balansen mellan lagdelarna är förbättrad. Och spelarna verkar förstå sina taktiska roller allt mer. Det är inte oväntat, men känns lik förbannat väldigt skönt. Med trygghet kommer självförtroende. Men samtidigt är vi en bra bit från vår troliga maxkapacitet, det finns fler saker som måste förbättras för att det här ska kännas helt stabilt. Primärt i anfallsspelet. Vårt bollövertag och alla våra målchanser måste utmynna i fler mål, vilket kan kännas lite paradoxalt när vi nu gjorde fyra mål nu senast. Men att vi ska bjussas på två självmål i var och varannan match lär inte ske kontinuerligt.

M Nordin:
Jag tar med mig att:

• Ipswich gjorde en bra bortamatch och vann fullt rättvist med 4–1, mot ett överraskande svagt Swansea. Det var viktigt, för både laget och fansen, att McKennas roterade elva presterade. Det mesta kuggade i. Långa stunder var det klasskillnad vad gällde bolltempo, spelkombinationer och duellspel.

• På minuskontot kändes det extremt onödigt att släppa in 1–1 i början av den andra halvleken. 30 dåliga sekunder och vips var övertaget borta. Då var känslan: "Jaha, vi hittade ett sätt att slarva bort den här matchen också." Ett Burgess-självmål senare var ordningen återställd.

• Jack Taylor ser ut som en helt ny spelare. Han har varit fantastiskt bra efter det nysignade treårskontraktet, som ärligt talat kom från ingenstans efter en jobbig start på säsongen. Med sin attityd och löpstyrka var han lagets motor mot Swansea.

• Kasey McAteer är fortsatt oskarp så fort han närmar sig offensivt straffområde.

• Matchens prestation 1: Waltons räddning.

• Matchens prestation 2: Jack Clarkes välplacerade skott som gav 1–0. Klassmål.

Nigge:
Herrarna ovan har sammanfattat det hela väl och det är bara att instämma. Mina favoritpunkter från matchen är, i fallande ordning, Waltons räddning (utjämnat där och matchen kanske runnit oss ur händerna), Jack Clarkes öppningsmål och det faktum att vi för andra bortamatchen i rad lyckades göra (nåja) fyra mål!

 

Varför ska det vara så förbaskat svårt att hålla nollan? Vad har hänt med vårt tidigare, i Championship, så stabila försvarsspel?

Nigge:
Hittills har vi bara lyckats hålla nollan i två ligamatcher och det känns en smula i underkant för att man ska vara helt nöjd. Säsongen 23/24 (där vi alltså samlade ihop 96 poäng) så var siffran vid motsvarande tidpunkt inte mindre än sju nollor. Men. När vi samlade 96 poäng så släppte vi också in 57 mål under förra säsongen i samma serie som vi nu spelar i. Förra säsongen släptte Burnley in 16 (!) mål, Leeds 30 och Sheffield U 36 mål, så man kan kanske inte riktigt påstå att vi hade ett stabilt försvarsspel säsongen 23/24? :) Däremot hade vi en enastående förmåga att göra fler mål än våra motståndare, lite som säsongen under Joe Royle 20 år tidigare. Med detta sagt så håller jag med om att det svajar i de bakre leden och med den personal vi har tillgång till så borde nollorna komma oftare och försvarsspelet i allmänhet se bättre ut. Nu är det 32 omgångar kvar, så jag hyser ändå förtröstan när det kommer till att försvaret ska prestera bättre och bättre ju längre in på säsongen vi kommer. 

Pelle:
Inledningsvis var det här absolut en konsekvens av att vi spelade naivt med en väldigt högt ställd backlinje. Det tycker jag att KMac nu har justerat. Trots det fortsätter vi att släppa in de där lite för enkla målen (men nu i mindre omfattning och via färre grova misstag). Vet inte varför det är så. Kanske att koncentrationen brister i defensiven därför att vi i övrigt är ett sådant spelförande lag?

M Nordin:
Jag vill minnas att försvarsspelet kändes ganska bräckligt då också, men det gick ändå. Med flyt och skicklighet höll Ipswich nollan i ungefär var tredje match. Den förmågan saknas den här säsongen – åtminstone än så länge.

Den enkla och snabba analysen är att laget bjuder på för många farliga omställningar (Middlesbrough borta var skräckexemplet), samtidigt som mer eller mindre alla defensiva hörnor/frisparkar känns livsfarliga. Allt för ofta är motståndarspelarna först på bollen. Senast var det en enastående räddning av Christian Walton som räddade laget. Annars hade det stått 2–2 och historien hade kanske sett annorlunda ut. Sheehan hade inte fått sparken, Kim Hellberg hade stannat på Södermalm och så vidare.

Om vi ska se det positivt: 16 insläppta på 14 matcher är långt ifrån någon katastrof. Det är bara fem lag som har gjort det bättre på den fronten.

  

Och, ja det är landslagsuppehåll, så lite torka i frågebrunnen… Men från nästa år kommer det tydligen att bli ett dubbelt så långt uppehåll i september, inget i oktober och ett normalt i november. Är det en bra förändring? Vilka för- och nackdelar ser du med den nydaningen?

M Nordin:
Sett ur ett supporterperspektiv känns det inget vidare med ett så långt uppehåll i september. Ibland är det skönt med en spelledig helg, men två spellediga helger i rad när hösten smyger sig på?! Nej, nej. Så vill jag inte ha det.

Å andra sidan förstår jag om tränarna förespråkar den nya lösningen, med två uppehåll istället för tre. Det blir mindre ryckigt och fler gemensamma träningar när laget ska spelas ihop. Med tanke på att Ipswich har samlat på sig rätt många landslagsspelare borde förändringen vara positiv, framför allt om det blir fortsatt spel i Championship. Bland annat slipper Nunez en lång resa till Sydamerika.

Nigge:
Vad ska man säga? Det är ett nödvändigt ont med de här uppehållen, men jag kan inte påstå att jag är särskilt förtjust i att just september ska vara en månad där det blir ett dubbelt så långt uppehåll. Då hade det varit bättre att ha ett längre uppehåll i november istället. Rent allmänt är det ju trevligare att gå på fotboll i England i september än november, såvida man inte är lagd åt det självplågande hållet. Nåja, vi får väl bara hänga med i sakernas tillstånd.

Pelle:
Nu ser jag inte på mig själv som en vardagligt konservativ person, men när det kommer till fotboll så är jag just konservativ. Väldigt, faktiskt. Det ska vara som det alltid har varit. Så rent instinktivt så säger jag direkt nej till allt som är nytt och som jag känner mig lite otrygg med. Så kort svar här; nej jag tycker inte att det är en bra förändring.....men jag har förmåga att kunna ändra min åsikt i ett senare skede. Det här är inte något som jag kommer att gå omkring och älta i evinnerlighet.

 

Panelen är tillbaka efter en vecka med fyra poäng från två matcher. Hur många byten i startelvan får vi se idag, hur ska vi få fart på målskyttet och när får vi se nån från U21-laget ta steget upp till A-laget? Ungefär så ser de frågemässiga förutsättningarna ut för veckans panel. COYB!

 

Efter stora omställningar i startuppställningen från de två tidigare matcherna blev det i tisdags ”bara” tre ut och tre nya in jämfört med fg match. Rätt eller fel? Och vad är rimligt att tro om antal skiften i startelvan idag?

M Nordin:
Tre byten=rimligt. På det stora hela tycker jag att McKenna valde rätt elva mot Watford. Ben Johnson som vänsterback var ett framtvingat byte och det var läge att spela Cajuste igen efter ett par matcher på bänken (bra insats!). Det enda svåra valet var om Akpom eller Nunez skulle starta som "tia".
Jag tror att McKenna kör vidare på samma koncept idag. Att det blir två eller max tre förändringar. Tipset är att Taylor och Nunez tar plats i elvan igen, på bekostnad av Cajuste och Akpom.

AC:
Ja det blandas friskt och det är väl i och för sig positivt att hålla igång hela truppen, men vissa förändringar känns något forcerade. Visst kändes det något knepigt att inte starta exempelvis Nuñez senast mot Watford, utan istället gå för Akpom, även om KMac givetvis har koll på hur hårt att kan pressa respektive spelare vid tätt matchande och vilka som visat framfötterna och gjort sig förtjänta av en start.

Dan:
Tror att det kommer att hamna på en liknande siffra. Det är en del skavanker i truppen, så det finns inte utrymme för så jättestora omrörningar i grytan. Jag tänker mig lite rotation på mittfältet och framåt, kanske ut med Jaden och Akpom och in med Clarke och Núñez. Eventuellt även byte för Cajuste mot Taylor. Och det skulle inte förvåna jättemycket om Greaves kanske får chansen igen i stället för Kipré. En annan som möjligen behöver vila kan vara Furlong, som har spelat en hel del på sistone. Kanske en ny start för Young. Men säg att tre av de fem möjliga realiseras, Det låter väl rimligt?

 

Målen ramlade in mot QPR men det gick trögare mot Watford där det brändes upplagda lägen på löpande band sista kvarten. Har du några underliggande orsaker att bjuda på som förklaring till att bolluslingen inte ville göra ett andra besök i nätmaskorna i tisdags?

Dan:
Otur? Oskärpa? Överentusiasm? Avsaknad av kyla? Desperation? Oförmåga? Marginalerna på fel sida? Det kan finnas många orsaker, och kanske en kombination av de tidigare nämnda, och ytterligare fler. Samtidigt kan man inte sticka under stol med att målskyttet inte ser bra ut, och att vi generellt sett helt enkelt skapar för lite framåt. Och att 16 av våra 22 mål i ligan är fördelade på tre spelare (Jaden, Hirst och Clarke) känns inte helt bra. Det är visserligen jättebra att just de tre producerar, men de andra offensiva spelarnas mål lyser med sin frånvaro. Fler måste helt enkelt lyckas med målgörandet, och framför allt måste vi få i gång även högersidan. Nu verkar ju Sindre ha lagt beslag på den platsen, och får väl ändå sägas gå från klarhet till klarhet, så kanske snart. Men faktum är att senaste säsongen i Championship såg helt annorlunda ut. Då spridde vi målskyttet över väldigt många spelare, utan nån som stack ut speciellt. Och det är nog dit vi måste tillbaka, så att motståndarna känner att vi är farliga överallt, och inte kan fokusera på att ta bort de spelare som normalt producerar.

M Nordin:
Frånsett Philogene, Clarke och delvis Hirst har vi ett gäng offensiva spelare som lär ha oerhört dåligt självförtroende, och drömma mardrömmar om alla missade chanser. Mot Watford var Azon den största syndaren. Han har en imponerande förmåga att stå rätt och komma till farliga lägen – men det blir ju ALDRIG mål. Han skjuter i stolpen, målvakten gör nån jätteräddning eller så bara missar han helt. Enligt expected goals-statistiken borde Azon att ha gjort fler mål än Philogene den här säsongen, vilket till stor del är en självförtroende-fråga. Förhoppningsvis lossnar det för spanjoren snart.
Trots att det var två tappade poäng mot Watford lämnade jag tv-soffan med en del positiva känslor. Spelmässigt var det en playoffmässig insats och flera spelare gjorde det bra. Framför allt har Walle Egeli tagit ett stort kliv framåt den senaste veckan.

AC:
Ja det var väldigt synd då jag verkligen hade sett fram emot att se Azon trycka in segermålet och få den där boosten det första målet kan ge. Han kommer åtminstone till chanserna vilket vi får trösta oss med och jag räknar verkligen inte ut honom, vilket jag sett en del tankar om på twitter... Nuñez avslut, för kung och fosterland, hade kunnat vara något mer kliniskt och återhållsamt. Oskärpa genomgående.

 

Ipswichs U21-lag går som tåget i Premier League 2 och leder ligan efter åtta omgångar. Finns det någon anledning att tro att en enda av spelarna från U21 kommer att kunna konkurrera om en plats i A-laget den här säsongen?

AC:
Riktigt kul! Erfarenheten säger tyvärr att vi/det brukar vara ”svårt” att släppa igenom talanger. Ska jag välja ut någon som borde ha en hygglig chans i dagsläget, med tanke på skadeläget i A-truppen, är det den före detta Chelsea-talangen (och vänsterbacken) Somto Boniface. DET hade varit riktigt trevligt, men det ska väl tyvärr vara lite svårare än så att få till en A-lagsdebut… :(

Jämförbar kalenderbitarflashback till när Sverige mötte Cypern borta i en vänskapsmatch inför max 500 åskådare 1995(?) och åkte på en skada i anfallsledet dagen innan match, vilket resulterade i att Greger Andrijevski blev uppflyttad från U21 (som också mötte Cyperns U21 denna dag). Sverige luftade HELA bänken utom just uppflyttade debutanten Andrijevski med Tommy Svenssons visdomsord efter matchen: ”-Åja, så enkelt ska det inte vara att få en landskamp till meritlistan”. :D Stor humor.

Dan:
Det korta svaret: Nä.

Det lite längre: Tyvärr inte.

Det långa svaret: Inte så som det ser ut nu och har gjort de senaste åren. Och det är synd, för om det aldrig är nån från ungdomslagen som får chansen, kan det bli så att många av de mest lovande ger sig av nån annanstans ganska tidigt, just för att få chansen att utvecklas ytterligare. Jag vet inte varför vi har varit så dåliga på att ta upp egna förmågor på sistone, om det beror på att de yngre helt enkelt är för dåliga eller på att vi har en så bred och djup trupp att det inte finns utrymme för det, men det är lite oroväckande. Det skulle vara mycket roligare att få upp ett par talanger varje år, men det kanske inte går ihop med de större ambitionerna hos klubben. Fast nån gång måste man nog ta tag i den frågan, och se till att det fungerar bättre. Kanske kan uppgraderingen av akademin hjälpa?

M Nordin:
Ska direkt erkänna att jag har dålig koll på U21-laget, men vägen till A-laget brukar vara väldigt lång. Så det enkla svaret är NEJ. Den kanske mest välkända spelaren, Finley Barbrook, får ingen speltid i League One-laget Lincoln vilket vittnar om hur stort hoppet är. I övrigt har jag sett en del klipp på 20-årige Tudor Mendel-Idowu, som tidigare har tillhört Chelsea och Anderlechts akademier. En teknisk och modern ytter som ser intressant ut. Men för att det ska bli speltid i Championship redan den här säsongen lär det krävas en skadekris modell större.

 

Återigen matchtätt i kommande vecka och Lördagspanelen tacklar frågor som aldrig förr. COYB!

 

McKenna verkar ju vara mycket för det här med rotation i laget, nästan som om han har svårt att sätta sin förstaelva. Hur skulle din förstaelva se ut?

Conny:
Förutsatt att alla är skadefria:

Palmer
Furlong O´Shea Kipre Davis
Matusiwa Cajuste
McAteer Akpom Philogene
Azon (åtminstone temporärt, det känns som att Hirst måste få tummen ur baksidan för tillfället)

Pelle:
Kul fråga. Och jag tänker att man här kan ta sig friheten att inkludera även spelare som är skadade för tillfället. Alex Palmer är KMacs förstahandsval i mål, men samtidigt så anser jag att tröjan nu är Christian Waltons att förlora. Dessvärre fick han ingen större möjlighet att stärka sina aktier i matchen mot ett offensivt blekt West Brom. Hur som helst, Palmer får nog bli min gubbe. Han är lite mer komplett än Walton.

På högerbacken så skulle jag vilja testa Dara O´Shea, mest för att jag vill se ett mittbackslås bestående av Cedric Kipre och Jacob Greaves, samtidigt som lagkaptenen ska kunna vara kvar i startelvan. Darnell Furlong har inte gjort bort sig, men inte övertygat heller och O´Shea testade högerbackspositionen i Premier League (när Tuanzebe var indisponibel) och tja, det gick väl helt okej. Leif Davis är sen given på vänsterbacken.

På mittfältet är ju vår enda renodlade holding-spelare också given. Azor Matusiwa heter han om ni glömt. Bredvid honom skulle jag gärna vilja se Marcelino Nunez, inte för att Jens Cajuste varit dålig, men för att jag tror att vi behöver chilenarens fina passningsfot och välutvecklade blick för spelet mer än vad vi behöver Cajustes bolltransportering. Vi måste bli kreativare i vår speluppbyggnad och vi måste kunna växla tempo mer genom att göra fler genombrottspassningar. Offensivt så tänker jag att det kan behöva testas lite nya saker. Jack Clarke har fungerat ypperligt i vänsterytterpositionen. Det har ju Jaden Philogene också gjort. Men den senare värvades primärt som högerytter (och det var också på högerytterposition som han spelade i Hull). Låt oss testa det ånyo, nu när båda spelarna verkar ha skaffat sig lite självförtroende. Som nr. 10, får vi i avsaknad av en klassisk trollgubbe, använda oss av den energiske Sammie Szmodics. Måtte det lossna målmässigt för honom när han är tillbaka efter sitt knäingrepp.

Som central anfallare ser jag väl egentligen George Hirst som mest lämpad. Jag har förstått att alla inte tänker som jag. Men när det funkar för Hirst så är han, på den här nivån, en riktigt bra target-player. Problemet är att det inte funkar för honom just nu. Ivan Azon är en energisk och charmig spelartyp, men som jag tror, åtminstone ett tag till, gör sig bättre som inhoppare. Då han kan komma in och dra isär ett trött motståndarförsvar (och frigöra ytor för medspelare). Jag skulle faktiskt vilja se vad Chuba Akpom kan göra i en mer renodlad nr. 9 position. Jag tror att det skulle kunna bli succé. Han har flera spelarattribut för att vara den där power-forwarden som jag anser att vi behöver. Oavsett vad, så behöver anfallet stärkas upp under januarifönstret.

Summerat:

Alex Palmer / Dara O´Shea – Cedric Kipre - Jacob Greaves – Leif Davis / Azor Matusiwa – Marcelino Nunez / Jaden Philogen – Sammie Smodics – Jack Clarke /

Chuba Akpom

M Nordin:
Givet att alla är skadefria sätter jag följande elva på planen: Palmer - Furlong, Kipré, Greaves, Davis - Clarke, Matusiwa, Cajuste, Nunez, Philogene - Akpom.

Backlinjen är inte så mycket att orda om. Jag tycker helt enkelt att Kipré och Greaves är bättre än O´Shea (även om han ryckte upp sig senast).

På mitten är Philogene, Matusiwa och Cajuste helt givna i en förstaelva. Frågan är hur de övriga platserna ska fyllas. Till höger har varken Walle Egeli (inte riktigt redo än) eller McAteer (felköp) bidragit med tillräckligt mycket för att förtjäna en startplats. Det har däremot Jack Clarke – som sett till ålder, värde och kvalitet ska starta i Championship. Här får det bli till höger, även om det är "fel" kant. Nunez är också alldeles för skicklig för att sitta på bänken och såg intressant ut mot West Bromwich i den offensiva mittfältspositionen. Det känns tryggt att ha tre centrala mittfältare på planen när kanterna ser lite svajiga ut defensivt.

Uppåt satsar jag på Akpom. Hirst har hamnat i en märklig formsvacka som bara blir djupare och djupare, samtidigt som Azon passar bäst som inhoppare. Då känns det rimligt att chansa med Akpom, trots att det inte är hans naturliga position. Han har löpstyrkan och är bevisligen en duktig målskytt. Egentligen. Vi väntar bara på att det ska lossna i Ipswich-tröjan. Jag kan se Akpom explodera och göra 10-15 mål den här säsongen. Det kan jag inte med hans största konkurrent Szmodics.

AC:
Lyxproblem när truppen är så pass bred och alla ska hålla ett någorlunda glatt humör. En del spelare tar ut varandra och även om formen är/varit peak är det svårt att spela båda (läs Philogene/Clarke). En startelva för mig, med alla friska, skulle kunna se ut: Palmer – Furlong, O´Shea, Greaves, Davis – Matusiwa, Cajuste – Walle Egali, Szmodics, Philogene – Azon  (bubblare Burns och J.Clarke). Jag vill gärna att Hirst ska vara vår toppstriker, och även om han sliter och jobbar så tycker jag att så fort Azon kommer in ser han farlig ut, därav valet.

Szmodics opererad och även Akpom är eventuellt borta. Hur löser vi den positionen? Ska det bli Núñez som senast, eller ser du nån annan lösning?

AC:
Ja, jag hade gärna sett Nunez få en start i den positionen. Det är ju tyvärr nästan så jag glömmer bort honom (så pass i närtid att jag inte ens tänkte på honom vid besvarande av fråga 1).

Conny:
Núñez ligger väl närmast till hands, med de kvalitéer som han besitter. Våran avbytarbänk blir dock svagare och det är väl det största problemet med skadorna. McKenna gärna vill få in pigga, kreativa spelare fram emot matchminut 70 och nu blir alternativen färre. Kanske skulle Walle Egeli kunna vara ett alternativ?

Pelle:
Jag tycker att Nunez kommer mer till sin rätt då han spelar lite längre ned på plan, därför att han då får en större överblick av den offensiva planhalvan och kan hitta skott- eller passningsluckor. Jag utesluter inte att KMac kan komma att testa Philogene (han är bra med båda fötterna) i den centrala rollen eller rent ut av the Norwegian Wonderkid. Oavsett vad, så skulle vi behöva stärka upp på den här positionen under januarifönstret.

M Nordin:
Ja, satsa på Nunez. Det är en lurig spelare med bra skott och fint spelsinne. Alternativ 2: Flytta in Walle Egeli centralt och se vad som händer. Alternativ 3: Ett långskott, testa Jens Cajuste. Han är oerhört skicklig på att ta emot bollen felvänd och sedan direkt vända bort sin motspelare. Oftast sker det runt mittcirkeln. Vad händer om han gör samma sak 20 meter högre upp i banan?

Resten av november består av på papperet lite lättare matcher, så vi kör den klassiska frågan: Är det nu det vänder? Hur högt upp i tabellen är vi inför omspelet mot Blackburn?

M Nordin:
Fem matcher mot Watford (H), Swansea (B), Wrexham (H), Hull (B) och Oxford (B). Tre bortamatcher, alltså. Plus den mot QPR i helgen. Det känns inte jättetryggt på förhand. Men säg att Ipswich plockar 11-12 poäng på de här matcherna. En ganska rimlig målsättning. Två hemmasegrar och sedan 5-6 poäng i de fyra bortamatcherna.
Med nuvarande poängsnitt i tabellen skulle det ge en sjätteplats inför hängmatchen mot Blackburn. Vi säger så.

AC:
Det hade ju smakat fågel, men en sak har jag fått äta upp och det är att det finns inga till synes lättare matcher i detta getingbo till liga. Med det sagt så är det väl hög tid att vi växlar upp och vi har ju faktiskt ynka tre poäng upp till Charlton på sjätteplatsen med en match mindre spelad (det är en textrad jag inte kunde föreställa mig skriva i någorlunda närtid). Vi har många lag att passera men jag anser att vi bör ha riktigt goda chanser att parkera på en stabil kvalplats efter detta koppel av matcher.

Conny:
Championship. Lättare. Höhö…Jag veeeet att det låter som en klyscha, men i Championship finns inga lätta matcher. Om inte taktiken och jävlar-anammat finns där så blir det jämna tillställningar, även mot bottenlagen. Framför allt så har laget mycket att bevisa fortfarande. Även om säsongsinledningen inte har varit en fullständig katastrof så känns det ännu inte riktigt som att vi kör på alla cylindrar eller får ut all kapacitet som jag tror/hoppas finns i truppen. Framför allt måste bortasegrarna börja trilla in. Vi är nio poäng bakom tabelltvåan Middlesbrough. Kan vi inför returmötet mot Blackburn minska ner det gapet till fyra-fem poäng så är vi med i matchen. Nu hoppas jag att laget överraskar mig och vinner varje match i november…

Pelle:
Ja, något lättare. Men det är ju liksom ingen garanti för att vi ska ta en massa poäng. Tycker att vi ofta brister i koncentration och fokus mot den typen av motstånd (överkomligt motstånd, alltså). Charlton för någon match sedan, typ. Samtidigt som vi inte heller har förmåga och idéer att dyrka upp ett lågt sittande motståndarlag (Preston och Derby för inte så länge sedan, typ). Men va fasen, nån gång måste det väl vända? Det finns små, små tecken på att spelet är på väg att förbättras. Men jag har ingen som helst känsla för vad det kommer innebära i poängfångst nu det närmaste eller var i tabellen vi kommer att befinna oss i början på december. Men det skulle vara en stor bedrövelse om vi inte ser stora, stora tecken på förbättring framöver. Och självklart måste det anses vara floppigt om vi inte återfinns i eller strax under play-off platserna till då.

 

Nu är det dags igen, sommaren går fort! Det är dags att förnya medlemskapet/bli medlem i ITFC Sweden för säsongen 2025/26. Instruktioner enligt nedan.

 

 

Häng med redan från början av säsongen så du inte missar någon omgång i Tipstävlingen! Succén med Swish gör att det är enklare än någonsin att förnya sitt medlemskap i ITFC Sweden. 

Genom att skicka 150 kr (50 för ungdomar under 15 år) till

Swishnummer 123 050 23 02

har du förnyat medlemskapet.

Enkelt va? Är du lite mer old school så går det bra att betala till

pg nr 46 73 05-9 eller

bg nr 282-7798.

 

Om du är ny medlem vill vi gärna ha både din mailadress och den adress som vanlig snigelpost hittar fram till.

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommer ni ihåg att vi var på medlemsresa för några veckor sedan? Fira gårdagens vinst med att gå in på medlemssidorna och ta del av några fina bilder från resan.

En fredagkväll på Portman Road är inte helt fel

 

 

 

ITFC Sweden är väldigt glada och stolta över att kunna presentera säsongens sponsring av damlagets kapten Maria Boswell.

Efter att vi har sponsrat klubbens akademi sedan starten av supporterklubben 2008 så har vi nu vänt oss till damlaget och fått äran att sponsra ingen mindre än lagkaptenen själv, Maria Boswell.

Maria har varit en Townspelare sedan 2019 när hon kom till Ipswich från Essex RT och gjorde sin debut för A-laget 2020 mot Billericay Town. Lagkaptensbindeln övertog hon från Blue Wilson i december 2023.

Vi ser fram emot att följa damlaget i vad som ser ut att bli en väldigt spännande säsong och givetvis kommer vi särskilt att följa Maria Boswells framfart i FA Women´s National League South. COYB!

 

 

 

 

Snart är första säsongen i Premier League på över 20 år här och idag publicerade Ipswich Town FC information om medlemskap och matchbiljetter.

Trycket efter matchbiljetter har ökat enormt under de senaste två säsongerna och det kommer att bli ännu större kommande säsong. Därför har klubben beslutat att ha kvar Super Blues som medlemsform för supportrar i Storbritannien medan utländska supportrar är hänvisade till International Blues membership. All info finns på Ipswich Towns hemsida.

Vårt bästa tips i nuläget är att skaffa International Blues membership om man vill kunna ha chans att få tag på biljett till någon match under säsongen. ITFC Sweden har alltså inte möjlighet att hjälpa till med matchbiljetter för säsongen 2024/25. Det är förstås en stor besvikelse för oss att inte ha fått mer gehör från klubben i våra hjärtan, men det är en verklighet som vi får förhålla oss till.

ITFC Sweden jobbar tillsammans med andra utländska supporterklubbar för att göra oss hörda och skulle det bli någon ljusning på biljettfronten så återkommer vi givetvis med information om det.

 

Med vänliga sommarhälsningar,

Styrelsen, ITFC Sweden

Äldre inlägg...